sorry!

Jag ställer en och samma fråga varje dag, flera gånger per dag..
Men aldrig får jag något svar.
Det finns så mycket som jag skulle vilja skriva om, men ändå så lite som möjligt.
Saker som mina nära o kära kanske inte bör läsa...
Jag är inte lycklig... När ska någon ta mig på allvar?
Imorgon blir det ytterligare ett besök hos läkaren, när ska dessa besök sluta?
När ska jag bli frisk? Den frågan ställer jag mig själv varje dag.
Hur mycket ska en person behöva gå igenom, visst det finns säkert de som har de värre än vad jag har, MEN
jag kan inte göra ett dugg... bara sitta hemma, för det kan slå till när som.
Fan för detta.



Molly och Andreas betyder allt <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0